Tanken på ett folkrörelsearkiv i vårt län föddes redan på 1950-talet, då man inom vissa organisationer började inse vilka risker det äldre föreningsmaterialet utsattes för. Dessa diskussioner utmynnade dock ej i någonting.
I mitten av 1960-talet väcktes frågan åter och Västerbottens läns bildingsförbund erhöll uppdraget att utreda frågan. Detta ledde till att Folkrörelsearkivet i Västerbotten kunde påbörja sin verksamhet hösten 1969. Folkrörelsearkivet erhöll därvid lokaler i anslutning till Länsmuseet i Umeå.
Organisatoriskt knöts Folkrörelsearkivet dels till Länsbildningsförbundet, som utsåg en arkivkommitté som ledningsorgan för arkivets verksamhet, och dels till Länsmuseet, som hade hand om Folkrörelsearkivets förvaltning. Arkivkommitténs förste ordförande var förre ABF-ombudsmannen Holger Englund.
I korthet har följande hänt:
1972 öppnade en filial till Folkrörelsearkivet i gamla stadshuset i Skellefteå.
1976 fick Folkrörelsearkivet större lokaler i Umeå. Detta förverkligades bland annat tack vare en insamling av medel från länets folkrörelser.
1980 fick Folkrörelsearkivet större lokaler i Skellefteå. Arkivet flyttades från gamla stadshuset till förre detta Nordanåskolan.
1983 anställdes arkivet första bokbindare.
1984 ombildades Folkrörelsearkivet till förening, vilket bland annat innebar att folkrörelserna i länet fick ett ökat inflytande på arkivets verksamhet. Arkivkommittén upphörde och Folkrörelsearkivet blev en självständig organisation.
1987 flyttades Folkrörelsearkivet i Västerbotten till nya lokaler vid Nordanå i Skellefteå. Detta år skedde också en kraftig utbyggnad av arkiv- och bokbinderiverksamheten då tillsammans med Skellefteå museum. Från och med (1999) driver i Folkrörelsearkivet i Västerbotten arkiv- och bokbinderi i egen regi.
1991 färdigställdes förteckningsarbetet av flottningsföreningarnas arkiv, som är den största arkivbildaren (250 hyllmeter) vid Folkrörelsearkivet i Västerbotten.
1993 inköptes en mikrofilmanläggning med kameror och läsare till Umeå och Skellefteå. Investering möjliggjorde att arkivet kunde höja sin utgallring av handlingar.
1998 färdigställdes Västerbotten läns hushållningssällskaps arkiv, som är den näst största arkivbildaren (90 hyllmeter) vid Folkrörelsearkivet i Västerbotten.
2000 finns i Folkrörelsearkivet i Västerbotten 5500 förtecknande arkivbildare.